Shizhong Third Road, Guankeng Village, Dashi Street, Panyu District, Guangzhou +86-20-39252892 [email protected]
Toalettskåp i upptagna platser som flygplatser och sportanläggningar utsätts för hård påfrestning dag efter dag. Dörrar slås hela tiden i, människor stöter till ytor och starka rengöringsmedel biter sig fast i allt. Vatten sprids överallt också, vilket långsamt förvränger de flesta material tills de ser usla ut. Och inte minst vandalerna som river i väggarna eller spraymålar dem när ingen tittar. Alla dessa problem tillsammans är anledningen till att prisvärda alternativ gjorda av billig plast eller kompositträ oftast inte håller längre än två till tre år innan de måste bytas ut.
Rostfritt stål håller verkligen väl i miljöer med mycket trafik eftersom det inte rostar lätt, motstår bakterier och tål hårt bruk utan att visa skador. Att det inte suger upp vätskor gör det särskilt lämpligt för platser som tunnelbaneperronger och sjukhuskorridorer där det är viktigt att hålla allt rent. Vissa tester av material som används i toaletter visar att rostfritt stål kan hålla över 25 år även när hundratals personer använder det varje dag. Visserligen anser många designers att utseendet är för kallt eller industriellt för finare miljöer, vilket är något man bör överväga vid materialval för högklassiga projekt.
HDPE-partitioner kombinerar skadeglad motståndskraft med 40 % lägre vikt än stål, vilket förenklar installationen i skolor och fritidseinrättningar. Deras homogena färg döljer ytskrap, även om djupa repor kan kräva panelbyte. Materialet tål graffitiavlägsningskemikalier tre gånger bättre än laminat, vilket minskar underhållskostnaderna på lång sikt.
Det flerlagerade kraftpapperskärnan inuti fenolprodukter impregneras med termohärdande harpik, vilket gör dem mycket tåliga mot stötar. Dessa paneler kan klara ungefär 2,5 gånger mer belastning än vanliga HDPE-material. En annan stor fördel är genomfärgningen. När det uppstår djupa repor kan underhållspersonal slipa bort dem utan att lämna synliga märken efter sig. Detta gör stor skillnad i områden med hög trafik som flygplatser och sportanläggningar där estetik är viktig. Nyare versioner innehåller även antimikrobiella ämnen, vilket innebär att städpersonal inte behöver rengöra toaletter lika ofta. Studier visar att detta minskar städbehovet med cirka 35 procent jämfört med äldre material som fortfarande används idag.
Glasfiberförstärkt plast (FRP) utmärker sig genom sin förmåga att motstå fuktskador i marina miljöer samtidigt som den kostar cirka 20 procent mindre än alternativ i rostfritt stål. Det finns dock en bieffekt när det gäller slagbeständighet, eftersom gelklädseln tenderar att spricka efter upprepade påfrestningar från skräp eller oavsiktliga kollisioner. Materialet lider också av färgnedbrytning vid exponering för solljus över tid, vilket gör det olämpligt för många utomhusinstallationer där utseendet spelar roll. Dessutom uppfyller de flesta FRP-produkter inte de stränga brandsäkerhetskrav som krävs på platser som tågstationer eller flygplatser. För platser med endast måttlig trafik, till exempel små kommunala parker eller kontorsbyggnader, erbjuder dock FRP fortfarande ett bra pris–prestandaförhållande jämfört med dyrare material utan att offra alltför mycket avseende livslängd.
Forskare tittade på toaletter på tre offentliga universitet och upptäckte något intressant om fenolskärmar. Efter tio års kontinuerlig användning behöll dessa paneler omkring 92% av sin ursprungliga styrka. Vad är ännu bättre? De var inte alls warpade, trots att de ständigt utsatts för fuktiga förhållanden och regelbundna desinfektionssprayer. Traditionella material berättar en helt annan historia. Fenolyta behöver inte repareras när barn skrapar på dem eller märker väggar med graffiti. Det kostar skolor cirka 740 dollar varje gång det händer. Om man tittar på den större bilden visar studier att genom hela sin livstid kostar fenol ungefär 40% mindre att underhålla än metallalternativ på platser som skolor och sjukhus. Det är logiskt varför fler institutioner gör bytet.
Vaktmästare på sjukhus har lagt märke till något intressant med de blanka rostfria stålkabiner som används i badrum. De tenderar att hålla i cirka sju till tio år utan större problem, även när hundratals personer använder dem varje dag. Ta till exempel New York MTA. Deras register visar att nästan samtliga (cirka 98 %) av de rostfria stålskotten som installerades 2018 fortfarande fungerar bra i olika tunnelbanestationer. Dessa stålpaneler motstår repor mycket bättre än sina belagda motsvarigheter och klarar tre gånger längre slitage. Vad gör att rostfritt stål är så lämpligt för medicinska anläggningar? Jo, det har naturliga antimikrobiella egenskaper. Enligt forskning publicerad i Journal of Hospital Engineering fanns det ungefär 72 procent färre bakterier på rostfria ytor jämfört med plastytor. Den typen av renlighet är mycket viktig på platser där smittkontroll är kritisk.
Skolområden upplevde en massiv minskning av underhållskostnader efter att ha bytt till HDPE-skiljeväggar under ett nyligen genomfört försök i 150 skolor, enligt Skolbyggnadsrapporten 2023. Den släta ytan på HDPE förhindrar mögelbildning i de fuktiga omklädningsrummen nära simhallar, och det tål kloridskador mycket bättre än andra material. Idrottspersonalen rapporterar att graffiti lätt tas bort från HDPE-ytor med vanliga rengöringsmedel – något som bara fungerar ungefär två tredjedelar av gångerna på traditionella pulverlackerade stålväggar. Det mest imponerande är hur slitstarka dessa HDPE-bås verkligen är. De tål nästan tre gånger större stötkraft än vad branschstandarderna kräver innan de visar tecken på skador, vilket gör dem extremt hållfasta i högtrafikområden där barn ofta stöter till saker.
Toalettkabiner byggda för högtrafikområden med slitstarka material kan spara mellan 40 och 60 procent av de totala kostnaderna under sin livslängd jämfört med vanliga modeller, även om de initialt kan kosta 20 till 35 procent mer. Enligt aktuella studier visar det sig att rostfria avskiljningar installerade på flygplatser håller nästan 38 procent längre innan de behöver bytas ut jämfört med standardmaterial över en period på femton år. Det innebär att anläggningar betydligt minskar sina kostnader för borttagning av gamla delar och sänker årliga avgiftskostnader för avfallshantering med cirka tolv till arton dollar per kvadratfot enligt Sustainability Directory 2024. Anläggningschefer börjar se detta som smart långsiktig planering snarare än att bara fokusera på vad som passar inom kortfristiga installationsbudgetar.
Toalettkabiner har i dag kommit att innehålla ganska avancerade tekniska förbättringar. Det senaste är självhelande polymerytor som med tiden åtgärdar irriterande små repor och graffiti, vilket innebär att underhållskostnader kan minska med upp till cirka 40 % enligt vissa studier. Många nyare installationer innehåller också IoT-sensorer som övervakar vem som använder utrymmet och när, samt upptäcker skador direkt så att underhållspersonal kan agera innan problemen blir allvarliga. Och inte minst de antimikrobiella nanobeläggningarna – laboratorieförsök visar att dessa beläggningar minskar bakterier på ytor med nästan hela 99,8 %. Det låter imponerande på papperet, men i praktiken betyder det renare händer för alla som rör sig i mycket besökta miljöer där sjukdomar lätt sprids, som flygplatser och sjukhus.
Materialen för toalettkabiner utvecklas snabbt dessa dagar, där återvunnet HDPE tar täten som det främsta alternativet för de flesta nya byggen. Ungefär 8 av 10 installationer inkluderar nu plast från postkonsumentavfall enligt branschdata från 2023. Många tillverkare har börjat implementera så kallade sluten-loop-recyclingprocesser. Det innebär i princip att gamla fenolplattor bryts ner och återanvänds när de har varit i bruk i cirka 15 till 20 år. Även om rostfritt stål fortfarande dominerar inom hälso- och sjukvård eftersom det rent tekniskt kan återvinnas för evigt arbetar företag med att minska dess miljöpåverkan. Vissa anläggningar experimenterar med solenergidrivna tillverkningsanläggningar för att minska utsläppen kopplade till produktionen av detta slitstarka metallmaterial.
Topp-tillverkare lanserar strukturerade fenolplastytor som ser precis ut som riktigt sten eller trä men som inte skadas av vandalisering. Denna typ av ytbehandlingar har dykt upp överallt på sistone och utgör faktiskt cirka 62 procent av alla lyxiga ombyggnader av idrottsarenor sedan 2022 enligt senaste branschobservationer. För dem som noga följer sina budgetar finns också möjligheten att välja modulära HDPE-system med utbytbara färgpaneler. Med denna metod kan anläggningar förnya sina ytor till ungefär 18 dollar per kvadratfot istället för att lägga ner stora summor på kompletta renoveringar. Enligt de senaste siffrorna från Facility Trends-rapporten för 2024 ser vi att nästan fyra av fem arkitekter idag fokuserar på att hitta material som uppfyller flera kriterier samtidigt: de måste följa ADA-regler, kunna ge poäng inom LEED-certifiering och ändå passa in i samtida design.